Man får komma ihåg att bokstäver
kan låta på fler sätt än det uppenbara.
G, till exempel.
I gärna och Göteborg uttalar man det som ett j,
i gurka som g.
Och j i sin tur; i jour blir det ett sje-ljud
men i jumperset är det ett klassiskt j.
För att inte tala om kombinationer som sch, stj, hj, gj och liknande
– vad löjligt det det skulle låta om man uttalade bokstäverna bokstavsgrant.
Men många tycks ha glömt att f kan uttalas som v.
Förr använde man till och med f i stället för,
eller i kombination med, v för att säga v.
1906 genomfördes en stavningsreform,
hafva blev hava, af blev av, hvad blev vad,
öfre blev övre, Gustafva blev Gustava;
lika bra det eftersom det ändå uttalades v.
Några gammelstavningar finns kvar, främst i namn;
Gustaf, Olof, Boije af Gennäs,
men uttalet är precis som det alltid varit.
F kan vara v.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar