tisdag, september 28

Om vi blev vegetarianer
















Om vi blev vegetarianer, veganer

eller bara slutade äta kött och ost,

fisk, smör, mjölk, ägg i största allmänhet:

då behövdes varken kor, lamm, höns över huvud taget.

Det vore synd eftersom många av de där djuren är jättegulliga.

Inga ulliga lamm längre, inga skuttande kalvar på grönbete.

Och hagarna växer igen,

de sista getterna får dö av ålder.

lördag, september 4

Ungefär som Federer och Nadal

















Det här med politik,
jag vet inte jag.
Hur kan några vara så säkra på att de har rätt
och några andra har fel?
De underskattar väljarna som bara fanken,
vi fattar ju att det kan finnas flera rätt.

Nästan alla partier vill ju att Sverige ska funka,
de vill nå samma resultat.
De har funderat ut var sina sätt att fixa det.
Så varför ska de då hävda att de andra
är ute och cyklar?

De har satt upp sina rivalstugor överallt,
och det känns som om man löper gatlopp när man går förbi dem.
Som om stans alla gatuförsäljare
försökte sälja på en teleabonnemang,
medlemskap i Rädda Barnen, majblommor
och piratkopierade cd-skivor samtidigt.

Jag har bott länge i Sverige,
hela mitt liv.
I många år har jag dessutom brytt mig om vad som händer här.
Varför tror de att jag ska bli klokare av en broschyr?
Mitt beslut inför den 19 september
grundar sig på info som jag samlat på mig i flera år.

Och så det här med rätt och fel:
Partierna och blocken är rivaler,
ungefär som Federer och Nadal.
Riktiga rivaler är ungefär lika starka och lika bra.
Ingen med Nadal som favorit skulle
hävda att Federer är urkass.

torsdag, augusti 19

Gurka som g









Man får komma ihåg att bokstäver
kan låta på fler sätt än det uppenbara.
G, till exempel.
I gärna och Göteborg uttalar man det som ett j,
i gurka som g.
Och j i sin tur; i jour blir det ett sje-ljud
men i jumperset är det ett klassiskt j.
För att inte tala om kombinationer som sch, stj, hj, gj och liknande
– vad löjligt det det skulle låta om man uttalade bokstäverna bokstavsgrant.
Men många tycks ha glömt att f kan uttalas som v.
Förr använde man till och med f i stället för,
eller i kombination med, v för att säga v.
1906 genomfördes en stavningsreform,
hafva blev hava, af blev av, hvad blev vad,
öfre
blev övre, Gustafva blev Gustava;
lika bra det eftersom det ändå uttalades v.
Några gammelstavningar finns kvar, främst i namn;
Gustaf, Olof, Boije af Gennäs,
men uttalet är precis som det alltid varit.
F kan vara v.

onsdag, augusti 18

Tunnelbana

















”Se upp för dörrarna, dörrarna sprängs.”
Varningen får mig alltid att rycka till.
Men så länge jag har åkt tunnelbana
har ingen dörr sprängts eller ens skadats bara en smula.
Antar att det hela är tunnelbanelingo
och att de menar att dörrarna snart ska stängas.

lördag, augusti 7

Ostkrok eller














Heter det ostkrok eller ostkork?
Det lär man nog aldrig få reda på,
eftersom de som säger det ena är lika säkra på att det är rätt
som de andra är på att alternativ två är rätt.
För mig är det solklart att ostkrok är det rätta namnet,
men till exempel här i Solna är det ostkork som är det vanligaste.
Vi brukade köpa ostkrokar till fredagskvällarna hemma
när jag var liten, som ett fredagsmys innan fredagsmys blev ett riktigt ord.
Chips förekom också, dill och gräslök var poppis som smak,
men de lövtunna lättsaltade var ändå de som höll i längden.
(Dill/gräslökschips och ostkrokar i samma
tugga var dock den godaste kombinationen!)
Nu drar jag mig också till minnes
att vissa familjer i Brunflo också sa ostkorkar,
jag fick en speciell känsla av de familjerna,
som om de var lite annorlunda.
Ofta var det de familjerna som också uttalade kaviar
med betoning på det första a:et i stället för det andra.
Själv tycker jag att ostkrok är ett givet namn,
de små majsbågarna med ostsmak ser ju ut som små krokar
– knappast som korkar.
Hade de sett ut som korkar vore det naturligt att kalla dem för ostkorkar,
men som läget är nu i påsarna med Cheez Doodles
så känns ostkrokar som den naturliga benämningen.

onsdag, juni 23

De jordgubbar vi åt

















Kanske är det för att jag kommer norrifrån
som jag inte förstår paniken över jordgubbarna.
Men jag tror också att folk bara har fått för sig
att de alltid ätit jordgubbar på midsommar.
Jag tror att jordgubbar mognar tidigast under juli
och att de växer på ut i augusti.
Sommar och jordgubbar hör ihop,
det har vårt minne sett till att vi vet.
Men midsommar har inget med sommar att göra.
Midsommar är väl bara dörren in till sommaren?
De jordgubbar vi åt,
åt vi troligen inte under midsommarhelgen.
För övrigt åt vi inte nypotatis till påsk heller,
och vi handlade höstkläder i oktober och inte i juli.
Julskyltningen startade den första advent
och inte i början av november.
Kan vi inte orka vänta igen?

måndag, juni 21

Smör som behövs






















Man kan vara bäst i världen på så mycket som aldrig uppmärksammas.
Att veta att man slagit rekord utan att några kameror bevittnat det och spridit det.
Jag tänkte på det senast när jag åt frukost härom dagen.
Det slog mig att jag alltid tar precis så mycket smör som behövs.
Oavsett storleken på brödbiten så tar jag alltid upp lagom med smör med smörkniven.

måndag, mars 8

Nu heter stan Stan














Det går inte att resa från Luvlieluspie till Staare
eftersom det är samma stad.
Luvlieluspie står för Östersund
och Staare för stan – på sydsamiska.

Det där stället har alltid haft två namn.
Östersund var vad det hette,
men det kallades för stan.
Östersunds kommun,
Östersunds Skidlöpareklubb –
i allt officiellt var det Östersund som gällde.
Men från vilken plats i Jämtland man än åkte för att komma till Östersund så sa man att man skulle till stan.

Jag tänker fortfarande på ordet ”stan” som Östersund.
Jag säger att jag ska hem till stan när jag åker upp till Östersund.
För mig skulle Östersund lika gärna kunna heta stan även officiellt.

Och plötsligt är det så.
På sydsamiska.
I början av februari togs beslutet,
Luvlieluspie spolas,
nu är det Staare som gäller.

Så nu heter stan Stan.

fredag, februari 26

Rösta på sossarna






















Någon säljarskola har lärt säljarna att första kontakten är viktig.
Att skapa ett möte, få folk att stanna, inleda ett samtal.
Så nu säger en kille som säljer grön el i shoppingcentret:
”Bor du i Solna”
Han som samlade in pengar till Afghanistan:
”Vad känner du till om Afghanistan?”
Hon som ville att jag skulle rösta på sossarna:
”Har du nån gång dödat en katt?”
Vad är det för fel på
”Vill du byta till el från Telge Energi?”,
”Hjälp de drabbade i Afghanistan med några kronor!”,
”Kom ska jag visa hur man dödar en katt”.

torsdag, februari 18

”Berätta!”













Rädslan att fråga "hur känns det"
verkar ha skapat en ny klyscha:
”Berätta!”

tisdag, februari 9

Isaf-soldaterna















Det är en massa soldater i Afghanistan.
Vissa skjuter de på.
I och för sig, de ser ut som krigare,
uppbufflade i kamouflage och några lager skottsäker kevlar,
stora jäkla puffror,
skäggen ansade i mönster,
nervösa ögon
och en jargong som lärts in att uttalas med rak nacke och med blicken neråt längs näsan,
fram med bröstkorgen.
Vi har rätt och ni har fel.
Allt det, när idén är att bli polare med byborna,
få dem att sluta lita till talibanerna.
Afghaner, har jag läst, brukar ägna åtminstone en halvtimme att bekanta sig med främmande.
Vädret och familjen,
ta en kopp te i stugan,
hur har ni det med hälsan.
Krigare inbjuder att kriga med.
Kan inte de här Isaf-soldaterna ta på sig andra kläder.
Eller skicka dit helt andra typer,
med jeans och tröja.

måndag, februari 8

Rödfräs















Jag håller med killen i videon;
det är inte helt godkänt att ha rött hår.
Jag blev inte så utsatt,
men det var en svaghet,
det kunde alltid plockas upp i en fajt:
rödfräs, koppartak –
vad skulle man svara på sånt?
Och fräknarna:
”Har du spottat snus i motvind?”
Morsan tyckte att jag var fin.
Hon sa att bara de riktigt tuffa hade fräknar.
”Ingemar Stenmark och du.”

söndag, februari 7

23 kilo

















Den sista raden ger skräckfilmskänsla,
känslan av en trailer för en skräckis.
"Inte ett moln på himlen och vattnet är varmt.
Härligare går ju inte att ha det! Men då...
MÖRDARNA KOMMER TILL BYN
OCH DE VERKAR VILJA MÖRDA!!!!!!!"
En kille på 75 kilo skulle efter ett år väga 23 kilo,
en tjej på 55 väger in på 3 kilo efter samma tid.

Ja, det är Greger(?).






















Yngre svarar: Hej Älskling!
Äldre svarar med sitt eget namn,
rösten går också upp en sväng i slutet
som om det vore en fråga:
Greger(?).
Eller: Ja, det är Greger(?).
(Det är Greger på andra sidan luren här,
men vem är du och vad vill du?)
Även om det står i displayen att Älskling ringer,
hon finns ju i telefonboken,
är många kvar i tiden utan nummerpresentatör
där en liknande svarsfråga var motiverad.
Man vill inte låtsas om att man vet,
tycker att det känns som om man blir avslöjad för spionage.

torsdag, februari 4

En lax







Uttryck som överlever
och som man knappt vet var de kommer från
är härliga.
Svära som en borstbindare.
Gå av stapeln.
En pris snus.
Martin Mutumba tatuerade in 2LAX9 på bröstet
redan innan AIK vunnit allsvenskan i fjol.
I poker fattar jag att en lax alltid är en tusing.
På tunnelbanan från Akalla snackade kidsen om att det kostade minst fyra lax att åka till Romme för att åka skidor.
Den laxrosa tusenlappen med Karl XIV Johan på framsidan
tillverkades fram till 1988, från 1998
var den ogiltig.
Men ändå, alltså.

söndag, januari 24

47






















Summan av alla fötter i snö,
alla 45:or och 36:or,
inåtpekande tår
och de som har fotbladen vinklade utåt i olika grader,
är bra precis 47 centimeter.
Det är alltid så.
Senaste beviset är stigen längs vägen i Solna.

torsdag, januari 21

Karl-Åke

Det är begravning i dag.
Isen höll inte när Karl-Åke var ute och plåtade,
det var på Locknesjön i december.
Jag skrev ett minnesord som var med i tidningarna där uppe.
Här är det.

fredag, januari 15

Alltför skräcklig

Jag har varit lite sjuk.
Inte förskräckligt sjuk,
bara lite hosta.
Man vill inte bli alltför skräcklig
när det gäller någonting.
Inte för mycket av nåt.
Att vara lite jävlig är väl okej ibland,
men förjävlig funkar inte.
Förargad och förbaskad,
det räcker med argad och baskad för mig.
Men ibland går jag gärna över gränsen.
Jag är hellre förbannad än bannad,
hellre förförare än nån slags förare,
hellre förmögen än bara vanligt mögen.
Men det är nästan aldrig helt klart.

torsdag, januari 14

Akutfall














Facebook är lite roligt på det sättet.
Man inser att det finns olika sorters akutfall.
De kan vara rätt olika
men de presenteras på samma sätt
på samma ställe.

onsdag, januari 13

Svetlana Sleptsova












Svetlana Sleptsovas namn
kanske inte är så roligt på andra språk.
Svetlana Sovsleep hade ju varit ett alternativ
på samma tema,
men det behövs ett -ova för att det ska kännas som ett namn för oss.
Det finns ju inga i hela världen som har ett namn som slutar på -leep.

tisdag, januari 12

Toppställningen i rulltrappscupen

Jag har sällan varit sämre än trea uppför rulltrapporna.
Den här toppställningen i rulltrappscupen
har jag inte nått genom någon hets,
de flesta andra står stilla på vägen uppåt.
Efter helgerna har jag inte varit bättre än fyra.
Har folk avgett löften?

tisdag, januari 5

Snö mitt i stan






















Nån om 20, 30 år
kommer att säga att vintrarna
"när jag var liten var skitkalla,
det var snö mitt i stan och vi åkte pulka i Skytteholmsparken".
Ungefär som vissa säger i dag
att det var för 20, 30 år sedan.